Bestulen på ljuset

Credo

Att bli rånad på livet, på det ljusa och det vackra. Det händer människor i Sverige idag. Statistiken på området är hemsk och i var och varannan skolklass finns barn som upplevt det. På nästan alla arbetsplatser finns de ibland oss som är ”överlevare”. Statistiken på människor som valt att avsluta sina liv är också fruktansvärd och det är svårt att få ihop den vetskapen med tanken på välfärdens Sverige.

Min vän som blivit bestulen på ljuset i sitt liv sa en gång till mig, efter att hon försökt ge de rester av det liv hon hade kvar helt till gravens mörker men misslyckats, att hon inte ville vara en överlevare. Hon ville leva fullt ut. En ”överlevare” har sin identitet i händelsen då något nästan stal hela livet, menade hon.

Det är en intressant tanke.
För tänk om tillexempel judarna inte funnit något att drömma om, att sikta emot och att älska efter att deras folk nästintill utplånats genom en tortyr som inte är av denna världen, då hade de nog aldrig rest sig efter förintelsen. Som det blev efter andra världskriget började de istället drömma om och skapa sitt land Israel. De fortsatte lita på sin Gud och sikta mot en framtid. De började forma någonting som deras barn skulle få bära vidare och en tro på livet spirade trots allt. Skulle de istället satt sig ner med terapeuter för att bearbeta sina minnen och levt kvar i dem hade deras identitet förmodligen än idag varit att de var överlevare.

Jag vill inte på något sätt förakta det jobb så många fantastiska psykologer gör för sina klienter, faktum är att emellanåt drömmer jag själv om detta yrke, men ibland slår mig tanken att om man i för stor utsträckning krokar fast i händelser bakåt i livet så finns risken att man sätter sin identitet där.
Var och en av oss föddes med blanka vita oskrivna blad in i den här världen. Att några av oss fått dem fyllda av kludder och fula svarta plumpar eller för den delen sorgens färger ska inte få hindra oss från att leva.

Min vän är ingen överlevare – idag lever hon! Jag såg henne finna ett sätt att få ett nytt vitt blad. Hon hittade en väg att bränna det gamla och börja om på nytt. Det är inte samma sak som att man glömmer vad som hände! De dagar vi lägger bakom oss kommer alltid att forma oss till de människor vi är idag men som bekant är det denna dagens val gentemot dessa erfarenheter som avgör. Ibland faller man tillbaka i gamla tankemönster och ibland luras man att tro att man är just den människan som ”ska” bära på mörkret som sin identitet och vapenbärare. Men det är inte sanningen.

I Sydafrika efter Apartheidtiden införde man amnesti och det innebar att om man erkände sina brott kunde man få förlåtelse och gå fri. Hårt mot de drabbade kan tyckas men faktum är att landet har kommit väldigt långt genom det sättet att behandla mörkret. Genom att helt enkelt och ibland med väldig kamp, men ändock, föra in ljuset och bygga vidare.

Det finns människor som klarat att hitta ny livsenergi på egen hand och det är fantastiskt! Gemensamt är att de inte finner sin identitet i det som hände. De kan berätta om det och ge styrka och mod till andra att ta sig vidare men de hade aldrig klarat att dra upp andra ur ”gropen” om de inte själva var ur den.

En annan sak som alltid fascinerar mig är alla de människor som finner Gud och som genom den kraft Han ger också finner förmågan att förlåta och gå vidare in i det nya. Det är det människor menar med att ”födas på nytt”. Att få ett nytt papper vare sig det är du själv eller någon annan som svärtat ditt blad. Det låter otroligt och overkligt men ändå hävdar människor att det är precis vad som händer och man kan se förvandlingen när den sker. Något nytt har kommit.

Hittar människan ett ljus att föra in i mörkret kommer ljuset att övervinna det. Så är det!

Identiteten måste finnas i ditt värde som människa och även om livet i sig bestulit dig, även om andra gjort dig illa eller om du själv tagit val som fört dig in i en mörk tunnel så går det komma därifrån. Ditt värde sitter inte i dina upplevelser. Naturligtvis måste man erkänna vart bekymren är födda men efter det är det dags att gå vidare och att byta fokus.

Vi är alla värdefulla och värda att älskas! En handling går inte göra ogjord men man kan vända sig bort ifrån den och man kan byta inriktning. Det är viktigt att ge varandra denna möjlighet.
Vi lever bara en gång och detta livet är alldeles för kort för att leva kvar i gamla händelser. Redan nu väntar nya stunder på oss! Möt dem med ljuset!
Om du själv har ljus i ditt liv så tänk inte att den lågan hånar personer som befinner sig i mörkret utan våga gå nära. Ditt ljus lyser upp även för andra och din låga kan få andras veke att brinna!

Annonser

KOMMENTARER

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s