Vad tillåter vi i Sverige idag?

Åsikt

Igår fann jag mig själv i en trädallé i en mycket speciell trädgård. Vid varje träd fanns en svart skylt med ett namn på och en rad om vilket land människan som representerat namnet kommit ifrån.
Vart och ett av dessa namn stod för tapperhet, mod, självuppoffring, kärlek, upproriskhet och styrka. De var människor som under andra världskriget offrat sitt egna för att rädda judar ur Förintelsen. Träden var planterade för att hedra deras minnen.

Jag var och besökte ”Yad Vashem”, som är Israels myndighet, monument, arkiv och forskningscentrum för ”hågkomst av Förintelsens offer och hjältar”.
Det berör att beträda sådan mark. På alla tänkbara sätt intar det hela ens varelse att höra överlevare berätta, läsa om vad som hände och följa människors öden bland några få av alla dem som blev mördade. Man kan följa händelseförloppen från åren innan kriget till åren efter och det är mycket intryck. Saker, minnen, fakta, kläder, berättelser, radiosändningar, filmer, foton – allt finns där och man måste kapitulera under oförmågan att kunna ta in allt. Det går inte. Men det är ack så viktigt att försöka och att hålla minnet vid liv. För det hände. Trots att det är helt otroligt så hände det.

När jag var där var det bland annat två olika texter som fångade tag i mig och de har dykt upp i min tanke idag igen. Den första var detta citat:

”A country is not just what it does – it’s allso what it tolerates…”

Kurt Tokolsky, German essayist of Jewish origin

De orden slog mig. Slog mig hårt! Jag läste dem samtidigt som jag befann mig mitt i all dokumentation om den tiden då tyska folket började utrycka sitt hat mot judar. Precis när jag följde den delen av historien då det var legitimt att säga det värsta om dem och skylla dem för allt ont. Den tiden i historien då deras rättigheter alldeles snart skulle plockas ifrån dem och det inte spelade stor roll om man betedde sig illa mot en jude eller om man spottade på denne. Det var fortfarande i starten men det var verkligen inte ok även om det snart skulle fortsätta och snabbt eskalera till helt ofattbara saker.

Vad var det som slog mig då? Vi vet ju redan att detta var vedervärdigt! Jo, det jag insåg var att i vårt eget land idag är det ”legitimt” att säga näst intill vad man vill om grupper med ”fel” åsikter. Det finns i Sveriges åsiktskorridor idag plats för en slags vokabulär misshandel av människor som är politiskt inkorrekta. Där finns ett utrymme att kränka, svartmåla och stämpla människor på ett sätt som inte känns långt ifrån starten av Förintelsens födelsedagar.
Ja, du läste rätt. Det är så jag skriver. För om ett land tillåter sådan propaganda och dessa spelregler på det vis som vi i Sverige gör idag, om mediadrevet tar täten och ingen säger ifrån, kan man få igång snöbollen i ordentlig rullning. Vi är inte där än men det känns som att vi satt händerna i snön.

Men så är det ju självklart lättast att vara tyst.

För vem vill bli förknippad med de där procenten av rasister (som det ”heter” idag) som vi upptäckte i Sveriges val i höstas? Ställer man sig i bräschen för dem angående hur många av oss Svenskar egentligen behandlar dem vet man i förväg att man kommer anses vara ett med SD. Men jag är så ebarmligt trött på detta! Kan man få säga ifrån om att det inte är ok att att säga att alla i SD är rasister, idioter och att det är skottpengar på de människor som röstar på dem, utan att för den delen vara en undercoverrasist, eller säga att det kanske finns en bortre gräns för hur många människor vårt land klarar att ta in utan att vara en äkta rasist, eller fundera över religionen Islam utan att bli klassad för att hata muslimer och vara islamofob, eller få tro på äktenskapet utan att bli anklagad för att kränka alla frånskilda, eller tycka att abort är att avsluta människoliv utan att stämplas för att kalla alla andra mördare och att vara en stenåldersfigur som hindrar kvinnan rätten till sin kropp, eller vara vegan utan att göra oss andra till brutala rovdjur för den sakens skull eller om någon ser annorlunda på Israel/Palestina frågor än vad svensk media pumpar ut så är man inte värd att tas i med tång ens.
Och om man nu inte kan hålla med varandra – skulle dessa fakta istället kunna levereras i ett samtalsklimat där det finns möjlighet för alla parter att i respekt behandlas som människor?

Vi har regeringskris i vårt land. Så är det. Men det jag personligen fasar för mest just nu är att alla ”supervalårspåhopp” ska börja igen och att de kommer eskalera från där de slutade (läs: stannade upp lite grann) sist. Att människor som skriker högst ska få drevet med sig och att de som skyller alla problem på alla andra banar väg och ger rätt att smutskasta.

Snälla Sverige – våga säga ifrån när näthat och propaganda sprids men håll dig själv inom ramarna för hur man beter sig! Ändamålen helgar inte medlen. Kanske du kommer längre genom att fokusera på det du själv står för?

Den andra texten jag läste igår var denna:

”They came for the communist, and I did not object for I was not a communist.
Then they came for the socialists, and I did not object for I was not a socialist.
Then they came for the Jews, and I did not object for I was not a Jew.
When they came for me, there was no one left to object….”

Martin Niemöller, German Pastor

Om ingen markerar så är det snart du som har fel åsikt och ger andra rätt att trakassera. Visst, jag inser att det är en grov jämförelse och att folk kommer bli sura på mig för den. Men när jag stod där i trädgården bland alla träd som hedrade minnet av hjältarna från andra världskriget blev jag rörd. De vågade stå upp emot den tidens vindar och vara annorlunda. Lika så hoppas jag att detta lilla inlägg i debatten kanske är som ett litet frö som kan gro hos någon.
Jag liksom många andra hävdar att Kurt Tokolskys ord ”a country is not just what it does – it’s allso what it tolerates…” har fångat en stor visdom som vi bör dra lärdom av.

Man omvänder inte någon genom hat, glåpord, utfrysning eller mobbing – det ger bara ens eget hjärta möjlighet att hårdna. Men en tydlig tillrättavisning utdelad med kärlek kan faktiskt nå väldigt långt. Kanske dit man hoppas!

Annonser

2 reaktioner på ”Vad tillåter vi i Sverige idag?

  1. Du skriver så underbart enkelt och lättbegripligt när du lyfter viktiga faktorer i svenskt samhällsklimat. Tack för det 🙂
    Jag hänvisar till dig i mitt senaste blogginlägg.
    //klenalena.blogg.se

    Gilla

KOMMENTARER

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s